Silverstämplar
Många undrar vilka silverstämplar som finns på den svenska marknaden och hur man tolkar dessa.
I den här artikeln skall vi försöka lyfta på slöjan kring svenska silverstämplar.
Här är exempel på hur matsilver kan vara stämplat:
eller så här
De två första stämplarna, kattfoten och silverstämpeln (S), är de vanligaste stämplarna som många känner till. Dessa stämplar har idag övergått till att vara frivilliga. De resterande fyra utgör ansvarsstämplar och är reglerade i lagen.
Här presenterar vi en sammanställning från SP, Sveriges provnings- och forskningsinstitut, som ger en detaljerad förklaring om stämplar.
En kontrollstämpel på ett smycke garanterar att föremålet har godkänts efter en opartisk kontroll av ädelmetallens mängd, dvs. en bestämning av finhalten.
DEN SVENSKA KONTROLLSTÄMPELN - KATTFOTEN
Den svenska kontrollstämpeln, den välkända Kattfoten, består av det lilla riksvapnet Tre Kronor placerade i en trepassformad ("trebågad") sköld. Stämplar skiljer sig beroende på ädelmetallen - för guld är det Kattfoten, för silver Kattfoten med ett efterföljande S i en sexkantig sköld och för platina Kattfoten med ett efterföljande P i en sexkantig sköld.
Kattfoten introducerades för första gången 1754 och finns i två utföranden: Den trepassformade Kattfoten för svensktillverkade föremål, samt den s.k. ovalen för importerade föremål. Från och med 1 juli 1988 använder vi enbart den trepassformade Kattfoten för både svensktillverkade och importerade föremål. Kattfoten är en äkthetsgaranti.
INTERNATIONELLLA KONTROLLSTÄMPLAR - VÅGSTÄMPELN
Vågstämpeln, CCM, är en gemensam kontrollstämpel för den europeiska ädelmetallkonventionen:
- CCM-stämpel för 750/1000 guld
- CCM-stämpel för 925/1000 silver
- CCM-stämpel för 950/1000 platina
ANSVARSSTÄMPLAR
Ansvarsstämplar är de stämplar som den svenske tillverkaren eller importören låter stämpla i sina arbeten. Förutom ansvarsstämplarna kan andra stämplar förekomma. Det kan vara den svenske tillverkarens designstämpel eller den utländske tillverkarens egna stämplar. Dessa silverstämplar skiljer sig till utseendet från ansvarsstämplarna. Det finns många namnstämplar och omkring 6650 olika bokstavskombinationer. Det finns också olika ortsmärken och årsbeteckningar, samt en finhaltsstämpel som anger i tusendelar hur mycket rent guld föremålet innehåller. Alla dessa stämplar kallas tillsammans ansvarsstämplar.
De fyra ansvarsstämplarna är:
- Finhaltsstämpel - Obligatorisk
- Namnstämpel - Frivillig
- Ortsmärke - Frivillig
- Årsbeteckning - Frivillig
FINHALTSSTÄMPEL
Finhaltsstämpeln anger mängden ädel metall i ett smycke. För guld- och platinaföremål som väger mer än ett gram måste finhaltsstämpeln finnas, tillsammans med Kattfot eller namnstämpel. För silver finns inga krav på finhaltsstämpel eller andra stämplar. Finhalten anges i tusendelar, t.ex. 750, vilket innebär att smycket består av 75% guld. De resterande 25% utgörs av andra metaller som silver och koppar. Guldets finhalt anges ofta i karat.
NAMNSTÄMPEL
Namnstämpeln består av två eller flera bokstäver i en rektangulär ram, som berättar vilken tillverkare eller importör som skapat eller importerat föremålet. Namnstämpeln kan endast innehålla bokstäver så logotyper eller andra firmamärken kan inte registreras. Bokstavskombinationen reserveras normalt i 20 år för innehavaren efter avregistrering och kan således inte under den tiden registreras på nytt av en ny innehavare. Det finns cirka 6.700 registrerade tillverkar- eller namnstämplar från 1913 till idag, varav cirka 2.200 är aktiva idag.
ORTSMÄRKE
Ortsmärket är en ansvarsstämpel och anger den svenska tillverkningsorten eller importörens hemvist. Det fastställs av Styrelsen för Ackreditering och Teknisk Kontroll, SWEDAC. Om det saknas ett märke för en ort kan SWEDAC fastställa ett sådant vid förfrågan. De senaste fastställda ortsmärkena har angett kommun (t.ex. Orust och Vårgårda).
Stadsmärket, som det tidigare kallades, började användas redan på 1490-talet som ett komplement till tillverkarstämpeln på ett fåtal orter, men det var först år 1689 som det blev en standard i hela landet. Då fick också märket karaktär av kontrollstämpel, som endast stämplades på (av guldsmedsskrået) kontrollerade och godkända arbeten. I samband med att kontrollen år 1754 övertogs av staten och Kattfoten infördes som kontrollstämpel, återfick ortsmärket sin ursprungliga betydelse som ansvarsstämpel.
Från omkring år 1860 har ortsmärket endast bestått av en bokstav som anger stadens begynnelsebokstav, där endast stilsorten och ramen varierar för orter som börjar med samma bokstav. Endast Stockholm har kvar sitt stadsvapen i ortsmärket. Övriga undantag är Göteborg och Kristianstad med ett krönt G respektive C, liksom Karlskrona med C i spegelmonogram.
Sedan 1988 kan ortsmärket även användas av importörer av ädelmetallarbeten som ett komplement till deras registrerade namnstämpel. För närvarande finns det 184 fastställda ortsmärken.
ÅRSBETECKNING
(Frivillig)
Årsbeteckningen anger tillverkningsåret. I Sverige har vi sedan 1754 haft en obruten serie årsbokstäver, (numera årsbeteckningar) gemensamt för hela landet. Tidigare fanns det olika årsbokstavsserier för en del städer (t.ex. Stockholm från 1689). 1759 avbröts alla tidigare serier och man började om från början igen med bokstaven A. När hela alfabetet (med undantag av J, W, Å, Ä och Ö) var genomgånget år 1782, lade man till en 2:a bakom bokstäverna och efter ytterligare 24 år en 3:a o s v.
Eftersom namnstämpeln kan byta innehavare genom åren, fungerar årsbeteckningen som ett bra komplement vid identifieringen av tillverkaren av ett visst arbete. Sedan 1988 är årsbeteckningen frivillig och kan även finnas på importerade arbeten.
Förståelse för silverstämplar är en konst och en vetenskap. Genom att förstå och tolka dessa märken kan vi uppskatta det verkliga värdet av silverföremål. Så, nästa gång du stöter på en silverstämpel, titta närmare. Du kanske just har hittat en dold skatt.